Välkommen till Kent Löfgren på svenska, plattformen där jag som universitetslärare delar med mig av erfarenheter och kunskaper till studenter och andra vetgiriga.
Huvudkategorierna på denna kanal: 🌟 Vetenskapliga traditioner och forskningsdesign 📚 Statistiska tekniker, begrepp och program 🎓 Hur du hittar aktuell & relevant forskning 💡 Föreläsningar om olika ämnen och teorier 📊 Referensteknik och tekniska tips för skrivandet 🔍 Om personalarbete, HR och ledarskap 🎯 Tips om prov, tentor och att skriva uppsats
Allt innehåll presenteras på svenska för att nå så många svenska och svensk-talande studenter som möjligt. Nya videor läggs upp regelbundet så glöm inte att prenumerera och slå på notifikationer för att inte missa något.
Det här är underbart. Något jag kan använda för att fräscha upp minnet efter många år ifrån studier och samtidigt dela med mig av till några jag vet ska börja plugga snart.
Hur gör man om man vill göra en innehållsförteckning av typen "Kapitel 1 .... Historiens början", där "Kapitel 1" i texten är skrivet med Rubriknivå 1 (tex) och "Historiens Början" är skrivet på egen rad med formatmallen "Underrubrik" eller "Rubriknivå 2" (tex) Alltså, man vill ha två rubriker som normalt hamnar under varandra i innehållsförteckningen, på samma rad?
Måste tack för denna informativa videon! Uppskattade VERKLIGEN. Har kämpat med att försöka numrera sidor i Word dokument men gick inte alls vägen förrän idag! Hälsningar Chris🎊🎉🎊🎉🎊🎉
Jag har kämpat länge nu med att förstå och se helheten kring vad det innebär att utgå från ett läroplansteoretiskt ramverk i min examinationsuppgift. Denna video gav mig början till en Aha-upplevelse. Att jag skriver "början till" är för att litteraturen vi har som förklarar Läroplansteori använder andra begrepp och innebörd på nivåerna (samhälls-, pragmatisk-, och lokal nivå). Vad har du för källa till innehållet i denna video? Kanske finns det någon litteratur jag kan använda mig av.
Jag skriver en kvalitativ studie, med semistrukturerade intervjuer, för min examensarbete. Jag planerar att använda hermeneutik som din teoretiska grund. Jag undrar om du kan rekommendera en bok som förklarar hermeneutik på ett klart och tydligt sätt. Har du några böcker som du kanske tycker är hjälpsamma?
Det finns en klassisk bok av Ödman som heter "Tolkning, förståelse & vetande" om jag minns rätt. Den är bra tycker jag. Sedan finns det metodböcker som diskuterar flera metodansatser, inkl. hermeneutiken, som jag också gillar; till exempel "Handbok i kvalitativ analys" (redaktörer Fejes & Thonberg).
Dessutom låter jag så seeeg i denna video ;-) Jag har en nyare, som jag tycker är bättre: ru-vid.com/video/%D0%B2%D0%B8%D0%B4%D0%B5%D0%BE--SZDfivs6xQ.html
Har du någon video som konkretiserar skillnaden på vart analysen kan göras? känns som en del gör analysen i resultatet och kopplar till teoretiska perspektiv, andra gör analysen som ett separat kapitel efter resultat och mellan diskussionen och de tredje är att vissa benämner analysen som analys och diskussion. Hur vet man vad som är rätt och fel sätt att göra analysen på?
Bra förslag, jag ska försöka snickra ihop en sådan video. Under tiden kan jag tipsa dig och påminna om: Följ din institutions riktlinjer. Din valda forskningsmetod kan påverka var du placerar din analys. I kvantitativa studier är det vanligt att analysera data i resultatkapitlet och sedan diskutera resultaten senare. I kvalitativa studier kan det vara mer lämpligt att ha en separat analyssektion där du tolkar och beskriver dina resultat. Kolla exempel (gamla uppsatser) inom ditt ämnesområde.
Tack för svar! om jag förstår dig rätt så i en kvalitativ studie så finns det olika tillvägagångsätt, jag tänker att man kan analysera sin data i resultatkapitlet genom tex använda sig av en tematisk analys och sedan göra en analys och disskussion gällande det? skulle en sådan struktur fungera för som du beskriver en kvalitativ studie? @@kentlofgren-svenska
@@lindaforsberg9604 Det som många nybörjare tycker är krångligt är att ordet "analysera" betyder flera saker. STEG 1: Först samlar man in kvalitativa data, exempelvis med hjälp av intervjuer. Därefter "skapar" man sina resultat genom att analysera dessa intervjuer. Detta analysarbete utgår från syftet och frågeställningarna. De resultat man skapar presenterar man i resultatkapitlet. De kan delas upp och redovisas i teman (huvudkategorier) och varje tema kan ha en eller flera underkategorier. När man redovisar sina resultat försöker man vara så neutral och saklig som möjligt. Man gör inga djupare tolkningar. STEG 2: Därefter måste man diskutera sina resultat och detta kallas också att analysera. SAMMANFATTNINGSVIS: Ordet "analysera" förekommer dels när man gör sina intervju-analyser för att skapa sina resultat, dels när man ska diskutera (analysera) sina resultat. TIPS: Förklara tydligt för läsaren hur du har tänkt och vad du har gjort så ordnar sig nog det mesta :-)
tack hemskt mycket för denna genomgång av essä. det var tydligt och lätt att hänga med i alla delar, men har du nån tips som man kan använda om man ska skriva ett essä på en kort tid alltså inom ett dygn?
Bra tips! Vill skicka med att man inte ska vara helt okritisk till hjälpen man får ifrån någon automatisk stavningskontroll inklusive chatgpt. Även om de här verktygen bara blir bättre och bättre så kan de fortfarande ha fel, så dubbelkolla alltid att programmet har "förstått" vad det är du ville ha sagt med din text :)
I artikeln The Subject and Power presenterar Foucault en användbar distinktion mellan begreppen makt och våld. Makten är osynlig för individen eftersom den ger individen en verklighetsuppfattning med mål och ideal som individen tar till sig och instämmer i. Våld, däremot, är synligt för individen eftersom det "kommer utifrån" och tvingar individen till något som han eller hon inte vill. Föräldrar som uppfostrar sina barn utövar makt i den mån barnen tar till sig av föräldrarnas verklighetsuppfattning och vill göra samma sak som föräldrarna vill. Föräldrarna utövar våld om de inte kan förmå sina barn att själva vilja göra vissa saker utan istället tvingar dem till dessa handlingar. Foucault menar att våldet framträder när makten inte räcker till.
Det är precis som du säger, Kent, att Foucault inte menade att makt innehas eller utövas av individer, såsom föräldrarna i mitt exempel ovan. Makten utgörs av själv verklighetsuppfattningen - eller "kunskapen" - som vandrar mellan människor och formar dem och deras viljor till sin avbild.
Det är fascinerande att dagens "evidensrörelse" inom olika delar av samhällsvetenskapen är så obildad inom vetenskapsteori. Evidensrörelsen söker ju bekräftande empiri för olika slutsatser, i klassisk positivistisk anda, och är inte alls särskilt benägen att försöka falsifiera olika teorier och hypoteser. Trots att vetenskapsteoretikerna för länge sedan har övergivit positivismen tycks forskarna fortsätta att trampa i samma hjulspår.
Ja, jag brukar ta upp betydelsen av att aktivt leta efter bevis som motsäger ens resultat eller slutsatser. Dock, det är inte alla som hänger med eller verkar intresserade ;-)
Kuhn menade dessutom att vetenskapliga revolutioner inte bara har vetenskapliga skäl utan ofta sker på grund av att forskarna behöver nya arbetsuppgifter och för att det finns ett politiskt tryck att förändra rådande sanningar. Ett exempel på detta är ju övergången från funktionalistiska till konfliktteoretiska ansatser inom samhällsvetenskapen under och efter studentrevolutionerna på 1960-talet.
