Jättekul att se! Skulle vara ännu roligare med ett exakt årtal. Jag jobbade åt "Bubblan", alltså Billy Haughton fr slutet av Nov -82 - mitten av Augusti -83, tillbringade således vintern och våren på Pompano Park Raceways. Jag var bara en vanlig stalltjej som blev "medlurad" av en fd klasskompis, som var på Svartinge eller Bisslinge (🫣 minns inte vilket. Sorry Karina! Jag har minne som en silverfisk, jag vet 😅), medan jag var på Sköldnora hos Olle Lindqvist. Kenneth Oskarsson jobbade åt Linkan några år innan han åkte över till Amerika, så vi var bekanta. Svenskar hos Haughton i Fla den perioden var Oskar, Karina, Åsa, Ninni, Ulrika, Yatzy, Christer, Göran, jag, samt att Oskars kusin Roger var där, fast han inte jobbade. Typ förlängd semester eller liknande. Dormerna som vi bodde i var spartanska. Två personer delade ett rum, ca 3,2x3,2 m. Dormerna var ett plan, som en låg lada, en dörr mitt på varje kortsida med en korridor mellan. Rum på bägge sidorna, varav ett rum i mitten var omgjort till toaletter och duschar. Eftersom vi var både tjejer och killar i vår dorm, så fanns det en skylt som det stod 'GIRLS' på ena sidan av, och 'GUYS' på andra, som hängde på dörren. Skylten hängde i ett snöre på en spik. Eftersom det alltid var VARMT, stod bägge ytterdörrarna öppna, alltså korsdrag, så oavsett om någon kille som gått in dit, vänt 'GUYS' utåt, så gick det inte att lita på 😂. Det var inget lås på dörren, utan en hasp på både ut- och insidan, hänglås fick man skaffa själv. En ihopfällbar säng och resårmadrass (ny) ingick, resten fick man skaffa själv. Karina och jag fick tag på några hyllor (typ bokhylla) i plast, där hyllplanen passade att lägga ihop, och alla "ben" som man hade mellan hyllplanen, passade precis att lägga i undersidan av hyllorna. Ihopmonterade var de förvånansvärt stabila, och gav en avsevärt mer hemtrevlig känsla. Några planscher på väggarna 👍(Karina lyckades hitta en med en välpumpad Frank Andersson!). Vi hade bara två passhästar var hos Haughton Stables. Femte Maj shippade vi upp till The Meadowlands. Vilken skillnad. Negativ. Från grönt och gräs och flamingos, rovfåglar och en skunk. (Jag kan intyga, skunk luktar för j_vligt illa🤣), till betong, sand, betong och asfalt. Allt, dormerna och stallen var nyare och fräschare. Men det vägde inte upp till det gröna sköna Pompano! (Jag fick en vecka i Vernon Dawns, mitt på landsbygden, med en bäck att låta hästen plaska i. Nu är allt omgjort, men då var stallen lappade och lagade med plankor. Ruskigt slitet, men med 'själ'. Nu finns ingenting av Pompano Park Raceways kvar, först försvann hela träningssidan, och sista racet kördes 17e April 2022. Nu är allt rivet. Trots att det är så länge sen, så svider det i hjärtat. Det var en bra miljö, bra stämning. Många minnen. MEN vi kom in på läktaren med att visa "ID-korten" som visade att man jobbade åt en tränare på banan. Mer koll för att komma in och titta på racen, och ta en Frozen Strawberry Daiquiri eller Seven-O-Seven, var det alltså inte.
