Jag bodde och studerade i Hollywood ett par år sedan, och levde bland väldigt trevliga människor från världen över. Alla där för att studera film och förhoppningsvis få det leda till en karriär i filmbranschen. Jag kommer ihåg att jag blev sjukligt deprimerad efter ett par år där. För jag började känna hur jag inte kunde finna någon mening i det jag gjorde bortom ”Gör jag denna scenen bra så ser det bra ut för mig!” eller ”Knyter jag kontakterna här så kan det leda till en häftigare kontakt längre fram.” För att det blev till sist att det var viktigare för mig att folk såg bilden av ”Skådespelaren” än personen. Jag försökte sätta ord till detta på filmen jag gjorde när jag gick ut. Denna låten fanns alltid där under hela processen och att höra den igen efter så många år fick mig att börja hitta tillbaka till migsjälv
Hej jag kommer in lite sent. Men jag läste din text och blir nyfiken. Har du någon berättelse eller flera du kan tänkas dela med dig om ditt äventyr? Jag kommer prenumera på din kanal och snälla snälla berätta - även om det inte sker på video eller text i form av blogg osv.
So playlisting for a new MP3 list yesterday and this one was top o' the list...cracker of a track this one. Whether you love or loathe Tom Jones he certainly delivers on this track...it's a great duet this one...
This is like the perfect example of Yin and Yang. Nina is so feminine and chill - her voice has power but it is always controlled and grounding. And Tom Jones in Yang personified - energetic, masculine, dominating, and exciting. They balance each other perfectly...
71 views, WTF, Wake Up idiots, this song is so good. I get The Rat being popular, but the dissonance in this song puts it at such a higher level. Paul's meanderings over the last minute are too cool. Thanks for posting this, you are a true fan; this song just kills.
