BRÖDERNA BYSTRÖM BEGRAVNINGSBYRÅ Olle Norell N´Gottfrid Holmlund från Svedejholmen, han for till Sundsvall i en affär Men han va hjärtklen å bra nog gammal, så bäst han satt där, så låg han där Han for omkull där på kontorsgolve, så nu ha Holmlund falle ifrån Sa hon som ringde hem till fru Holmlund från Sundsvallsfirman Frisén & Son Å därav kom, att bröderna Byströms Begravningsbyrå i Örnsköldsvik for ner till Sundsvall att hemförlova, n´Gottfrid Holmlund per biltrafik N´ Enar själv, de va han som körde, och brodern Halvard, han följde mé Dom svepte Holmlund helt uti kistan, de hadde skett, va som skulle ske. Men så kom tanken att mens man ändå, va i Sundsvall för en gångs skull ”man borde rå sig en sväng på Knaust, en liten en, så int´ man blev full” Så sa n´Halvard till brodern Enar, som tyckte detta va riktigt tänkt Så dom parkera sin bil ve kistan, i vilken Holmlund va nedersänkt. Snart satt två bröder från Örnsköldsvik i den fina krogen i Sundsvalls stad Å eftern stund mådde Enar bättre, än varje männscha i Medelpad. Men då sa Halvard: ”du få då ge däj, du kan in´t feen, ta in nå mer tån dan schenävern å mellanpilsnern, du bli ju rattfull, dä va som sker.” Men då sa storbrorsan Enar Byström, söm ä finurli å yrkesvan Tro du polisen tänk ta å stoppa, en svart´n likbil på ljusa dan För å e åte, om han som köre, har drucke bil å in´t kan stå lull nä tro mej Halvard, i vårat yrke, så äne riskfritt å köre full. Du ä för falen, så saen Halvard, men du ha rätt va je kan förstå å sedan detta en stund begrundats, beställde bröderna svart Renault När den va svept av begravningsbyrån, Bröderna Byström i Nolaskog gick innehavarna ut från Knaust och bort till bilen ve han som dog. N Énar kände sig nu rätt plägad, och körde därför i sakta fart igenom Sundsvall uti sin svartbil och solen sken, allt va ganska rart Jag går mot döden vart jag än går så sjöng brodern Halvard å bak hans rygg låg gubben Holmlund uti sin kista, nu in i döden så lugn å trygg. Man körde E4 norr mot Ö-vik och snart var bilen i Härnösand och rak var vägen å ljus var dagen, å man sjöng sånger på tu man hand Man kom till skogen, til SKULESKOGEN, här vart de krokigt, å här så slant de plötsligt till på na vis förrn Enar som for av vägen å upp förr´n brant En volt skog bilen, å kista föll uti genom bakdöra, som slog opp kistlocka rasa, å ut bland Mjölkört å Åkersenap, for Holmlunds kropp Begravningsbyrån Bröderna Byström, ramla ur likbilen även de å slog sig sanslös, sen kom polisen å dö-förklara dom alla tre På bårhusbacken på kyrkovallen, stod änkan Holmlund me barn å måg i svarta kläder i dödstyst väntan på Byströms Pontiac, å snart så såg man ekipaget sig sakta närna, den lilla gruppen , me va va de? Vid ratten satt ingen Enar Byström å ingen Halvard satt där breve. När bilen stanna, så gick där ut två poliser som gick me dyster min å öppna döra, längs bak i bilen, å där sågs Enar me brorsan sin På varsin sida om Holmlunds kista, å att formen va ganska fin Det framgick bland annat därutav att dom låg å SNARKA FÖR FULL MASKIN. Begravningsbyrån Bröderna Byström Enars och Halvards i Örnsköldsvik av denna händelse erhöll knäcken , och är sen dan, SIG INTE LIK Å fåruse en begravningsbil, som blir hejdad uppå en väg, nån gång.. Så äre bara för att polisen som lyfte armen hört denna sång!!
