Språktidningen är en populärvetenskaplig tidskrift om språk. Du kan prenumerera på Språktidningen i både tryckt och digital form. Som prenumerant har du tillgång till alla våra artiklar, kviss, tips, språkfrågor och mycket mer. Läs mer och teckna din prenumeration på spraktidningen.se.
På finska niar man ofta i butiken, däremot tycker jag att det är vanligare att dua på svenska i Finland. På svenska niar man sällan på svenska i Finland. Åsikt från helsingforsregionen.
Jag är från landsbygden utanför Piteå pratade bara pitemål innan skolstarten pratat fortfarande pitemål, är verkligheten " dialekter" tänker mer att det är en språmelodi .
Min erfarenhet av poddar i allmänhet är att de är för långa och det "pratas" för mycket. Vem har tid och orkar sitta i 40 minuter och lyssna koncentrerat på ett ganska ostrukturerat samtal ? Annars håller jag med om de synpunkter som framförs i denna podd. Jag har personliga erfarenheter av de svårigheter en person som nästan är analfabet har att lära sig skriva och läsa.
Hej! Vilket bra program! Jag hörde att andra städer skulle få nya svenska namn om de translittererades på nytt, till exempel Tjornobyl och Odesa. Nu är jag raka motsatsen till en translittereringsexpert, men jag letade efter inspelningar där Ukrainska personer uttalar dessa namn, och när jag hör dessa uttal så tycker jag nästan att de snarare liknar vår nuvarande svenska stavning. Odessa uttalas med ett tydligt, vad på svenska motsvaras av, kort e, och Tjernobyl uttalas med något som närmast liknar ö, vilket skulle bli Tjörnobyl. Hur fungerar det med de nya translittereringarna? Är de inte tänkta att göra att orden skrivs på svenska så att vi uttalar namnen så nära som möjligt som de uttalas på Ukrainska?
I samband med s-plural förvånar det mig att ni inte tar upp problemet med bestämd form. Vad är smidigast, videor-videorna eller videos-videosen? På en friluftssajt jag besöker duger det inte utrusta fjällvandrare med damasker, det ska vara gaiters, vilket i värsta fall blir gaitersarna i bestämd form. En grundregel kunde vara att undvika s-plural på flerstaviga ord. Personligen har jag också svårt för s-plural på italienska lånord, eftersom italienskan helt saknar pluraländelser. Man använder vokalskifte vid obetonad slutvokal: lo scenario, gli scenari. Annars ingenting: la città, le città, lo scout, gli scout.
"Jag tänker" i stället för tror, anser o s v är en nykomling. På 80 - 90 talen arbetade jag för ett finskt företag. Många av mina finskspråkiga kolleger talade svenska, men man märkte ofta att engelska var det starkare främmande språket. Mina svenska kunder hade på den tiden lite roligt åt att finnarna använde "vi tänker" (We think) för just tror, anser, är av den åsikten, m fl uttryck. I dag sitter folk och "tänker" i varenda morgonsoffa.
Jag håller inte med om att "hemlagat" i allmänspråket skulle ha någon annan betydelse än "tillagad i hemmet". Det är i reklamens värld som det blivit ett förskönande epitet som just inte betyder något särskilt alls. En annan kommentar jag har gäller att "alla" använder diskurspartiklar förutom om de talar från ett manus. Det är fel. Det går att träna bort och det fick man som radio- och TV-medarbetare göra förr i tiden. Det kanske inte blivit mer av detta i vardagsspråket, men definitivt bland "yrkespratare" i media om vi jämför hur det lät för 50 år sedan.
Nej, Bror Rexhed uppmande ju inte till du-tilltal, utan han ville lägga bort titlarna för att minska oron vid sammanslagning av två myndigheter, där det rådde en uppenbar risk för osäkerhet och oreda.
Varför är dagens svenskar det enda folk som inte kan hantera en variation i tilltal? Tråkigt och konstigt. Alla andra språk har ju fler än ett pronomen för tilltal, och mest imponerande är de asiatiska språken som har en mångfald av pronomen och ord för tilltal.
Att ni ens tar upp det här visar att ni har problem. Använder någon jag pratar med en i stället för man så betraktar jag den personen som på snudd idiot.
Ni glömmer en sak helt och hållet i programmet. Jag reagerar när någon tilltalar mig med ni. Men INTE på grund av historien utan på grund av att det låter väldigt konstlat. Det blir någon slags mentalitetskrock. Och jag tillhör inte de riktigt gamla, jag är född i slutet av 1960-talet. Och jag välkomnar att ett artigt tilltal kommer tillbaka. Men det som blir problemet är att när någon tilltalar mig med ni så kan jag inte svara med samma tilltal. Jag är inte van att nia och har inte riktigt den mentalitet som krävs för att göra det. Om jag då svarar med att tilltala med du så borde den som tilltalat med ni övergå till du-tilltal för att vara artig. Och det sker nästan aldrig och det är på snudd oförskämt tycker jag. Det går naturligtvis att få till ett artigt tilltal igen i Sverige men det kräver en mentalitetsförändring och sådana tar tid.
Detta är intressant att lyssna på. Själv tycker jag det är svårt att vara en snäll språkpolis. Om man i all välmening gör ett påpekande, är det ofta som syftet misstolkas. Mottagaren är antingen oförstående eller blir illa berörd. Då fyller den snälla språkpolisen inte sin funktion. Den elaka språkpolisen kan gärna hålla tankarna för sig själv.
Jag undrar varför Anders Svensson säger "eftersom ATT"? Varifrån kommer detta "att"? Hur ska man förklara det grammatiskt för t ex sina invandrarvänner?
Det ofta upprepade påståendet, att "ni" endast användes nedåt i hierarkin, är väl inte fullt riktigt. Det gäller egentligen endast fint språk i storstäderna, medan "ni" (eller dialektalt "I") på landsbygden endast användes (och på sina håll säkert ännu används) som hövligt tilltal till äldre eller personer med högre status; f.ö. var på landsbyden "du" det gängse tilltalsordet, vilket av städernas medel- och överklass i regel sågs som obrukligt utom i intima sammanhang.
Det verkar väldigt intressant för mig, och andra som är intresserade av olika språk och dialekter. Beträffande att skorra på R så förekommer det både i Mölndal och Göteborg. Och i Marks kommun "Sjuhäradsbygden" skorrar man på första R:et i ett ord om det är två R i ett ord. Exv. rör, rötter etc.
Dear Kiko. We are looking for someone to whistle perhaps a dozen phrases in Silbo Gomero for a short film that we are making. Please contact me at phickman@hotmail.com.
