Svenska Rovdjursföreningen arbetar för rovdjurens rätt att leva i livskraftiga stammar i naturen. Vi vill öka förståelsen för rovdjuren och göra det lättare för människor och rovdjur att existera sida vid sida.
Föreningen har ett kansli i Stockholm men också frivilliga krafter som verkar i hela landet. Tillsammans jobbar vi för rovdjuren - i möten med människor på mässor och marknader och genom att informera myndigheter och politiker på alla nivåer.
Svenska Rovdjursföreningen är remissorgan för regeringen, Naturvårdsverket och länsstyrelserna i frågor som rör rovdjur. Vi är också representerade i Naturvårdsverkets centrala rovdjursråd och i flera av länsstyrelsernas Viltförvaltningsdelegationer.
Vi är en ideell och politiskt obunden förening, som får allt fler medlemmar. Genom oss får också den stora opinion som är positiv till rovdjur en röst.
Bra tanke o ja håller med... vi e ofta i siggefora...o de e nå speciellt o bara få veta att dom kanske ser oss när vi e där...spännande o väldigt fascinerande 💕
Jag och min kompis tältade igår nära vindskyddet strax under totthummeln i åre. Efter att vi gick och lade oss väcktes vi av sen runt midnatt av ett ljud som lät som det som hörs i filmen efter 30 sekunder. De lät i ca en halv minut, sen försvann ljudet bara sådär. Kan det ha varit vargar eller finns de kanske inte i Åre? De var ca 2 km ifrån oss.
De skjuts för lite björn som det ser ut nu och de är vi som lever av naturen rörande överens om. Höj avskjutningen till förmån för nyttodjur som älg och för att inte tala om renskötseln. Mvh Simon
Vi har varg i Kilsbergen och har vid ett par tillfällen sett dem resp anat dem vid promenader med vår hund. De är skygga men nyfikna och jag är glad att det finns några flockar i området. Kollar ofta information om dem via media. Tycker att inställningen beträffande deras farlighet är överdriven. I sydöstra Europa har det betydligt fler vargar och accepterar dem sedan flera generationer tillbaka.
Har bott ca 30 år i svensk vargmark. Varit mycket i skogen och plockat bär och vandrat. Hela somrarna fiskade jag vid tjärnar och sjöar och har aldrig haft problem med vargen. Jag har mött varg i skogen. Vargen var skygg och gick undan stod och kollade en stund och försvann in bland träden. En gång vid mitt jobb på en rast satt jag ute och de sprang förbi. Vet att någon hade en hund vid ett möte med varg och vargen följde efter dom flera kilometer. Det jag inte vill möta i skogen är Björn. Det enda som jag sett av en Björn är spår där de har gått. Ja. Jag vill ha varg i skogen.
Snyggt. Så ska det se ut när naturen fungerar och det inte är människan som slår ner all konkurrens med järnhand och lärt sig stängsla adekvat. Lycka till. Jag ser med förväntan framåt mot hur ” min egen flock” kommer att se ut till nästa år.
Jag vill verkligen få uppleva det här själv i verkligheten. Hur är reglerna och lagarna, får man åka ut till ett vargrevir och yla själv? Se om man kan få vargarna att svara.
Vad jag vet är det ett kännetecken på skandinavisk varg men det är ju också många hundraser som har den. Så jag skulle tro att det är rätt vanligt hos varg över hela världen men är som sagt osäker. Den svarta svansspetsen finns det däremot vargar som saknar, även några få individer i den skandinaviska populationen.