Hej, tack så mycket för dina videor! Jag försöker lära mig svenska och det är därför som jag kollar på youtube om det finns lektioner i ditt språk. Nu har jag hittat dig och jag uppskattar väldigt mycket hur bra du förklarar allt för så många studenter. Jag hoppas att du vill visa några videor till! Jag önskar dig en trevlig afton. Hälsningar från Italien. Giorgio 🙂
Bra förklaring.. Om man behöver källhänvisning var måste man skriva den? Den här video hjälper mig för mycket för min gymnasiet nivå 1 kursen... Tack så mycket min bästa lärare....
Källhänvisning behövs inte nödvändigtvis i en argumenterande text, bara om du till exempel hänvisar till statistik eller andra källor för att stödja ditt argument. Då har man oftast namn på författaren och årtal direkt där du har informationen i texten (som Jahan (2021) uttrycker det), och man har också en alfabetisk källförteckning (lista på källor) efter texten där man anger mer information om källan (namn på författaren, årtal, rubrik, bokförlag, hemsida, URL, datum för hämtning, etc.).
När du sammanfattar en text berättar du bara det viktigaste i korthet. I en berättelse blir det de viktigaste händelserna i historian. I en faktatext blir det den viktigaste informationen om personen/platsen/fenomenet, etc. som texten handlar om.
Vad är skillnaden mellan att berätta t.ex. en kärlekshistoria och att berätta om t.ex. en tropisk växt? Det är helt olika saker. Om du berättar dem kort (sammanfattar) blir sammanfattningen också helt olika.
Jag vet inte om uppgiften på provet blir att skriva en argumenterande text, eller någon annan typ av text. Denna struktur passar överallt där uppgiften är att skriva en argumenterande text. Åsikten och argumenten beror dock på uppgiften och dig! Lycka till imorgon!
Hej Andi! Alla texter som handlar om att stödja en åsikt med olika argument heter argumenterande text. Om man skriver en argumenterande text i en tidning heter den insändare (text som sänds (skickas) in till redaktionen av en läsare).
Jag ser att du har flera bra argument, så lycka till! Men korta gärna din inledning lite (delen om de olika kategorier av böcker behövs kanske inte) och separera dina argument i olika stycken. Att läsning hjälper med språk är ett bra argument, och att det hjälper att utveckla tänkandet är ett annat, så ha dem gärna i två olika stycken.
15:15: Och nu måste vi så småningom komma fram till åsikten. (Jag menar att efter några meningar i början behöver jag säga min åsikt i inledningen). 16:05: Jag tycker dock..."dock" är samma som "men", men det är lite finare. (Jag menar att i en formell text låter det bättre att använda "dock" i stället för att börja meningen med "men".) Hoppas du förstår mig nu! :)
Ja, i ett tal passar också samma struktur: inledning, olika argument, motargument och avslutning. Men när man talar använder man kortare, enklare meningar och lite vardagligare stil.
Hej Ali! Du kanske tror att det är fel eftersom det påminner dig om en bisats (och i bisatser kommer "inte" före verbet). Men det är ingen bisats här utan bara en nominalfras med "att" (tänk om vi ersätter det med ett substantiv "Språkinlärning är inte lätt".)
Hej jag har en stor problem jag studera på Sv 1 och jag har ett barn .När min lärare ger uppgift det finns mycket ord i en häfte det tar två veckor att lära nya ord . Hur kan jag lära svenska ord snabbare
