Elektrolys (gammal) 

Det gör jag så gärna! 😊

Kalai Pparuthy Varsågod! De är för gymnasiets Kemi 1 och Kemi 2 (och Biologi 1 och 2), men jag har förstått att många i grundskolan också har glädje av dem.

Japp, så är det.

Kloridjonerna oxideras (avger sina valenselektroner) för att vi lägger på en elektrisk ström som tvingar dem till det. Strömkällan "drar" upp elektroner från kloridjonerna vid anoden och "tvingar" sedan in elektronerna i kopparjonerna (som reduceras) vid katoden.

nej bror

Nej, vattnet är en så pass stabil molekyl att den reaktionen ändå inte sker.

Det där är två långa frågor! Tyvärr har jag inte möjlighet att svara på dem fullt ut. Wikipedia har en rätt så bra artikel om aluminiumframställning (sv.wikipedia.org/wiki/Aluminium#Framst.C3.A4llning_av_aluminium) och om galvanisering (sv.wikipedia.org/wiki/Galvanisering). Jag hoppas de kan hjälpa dig istället!

Det är faktiskt precis det jag går igenom från 2:36 och framåt i videogenomgången, hur man framställer natriumhydroxid genom elektrolys av NaCl. Så ta och kolla på videon från 2:36, så får du grundliga svar på dina frågor! 😊

@@MagnusEhinger01 Tack!!!!

@@manne466 Det var så lite, så! 😊

Det är precis det jag talar om från 2:36 i videon och framåt. Det händer ingenting med natriumjonerna. Istället är det precis som du säger att kloridjonerna oxideras till klorgas (vid anoden). Elektronerna som frigörs färdas genom kretsen till katoden, där de istället reducerar vatten till vätgas och hydroxidjoner på det här sättet: 2H₂O + 2e⁻ → H₂(g) + 2OH⁻(aq)

@@MagnusEhinger01 Ok tack så mycket, ja jag tänkte att ingenting händer med natriumjonerna men fick ändå frågan av min lärare. Tack för hjälpen som alltid, bästa kemiläraren på internet helt klart!

@@iTaczer Tack själv, alltid roligt att kunna hjälpa till! 😊

Tack! Nästa video på listan är nog "Nervsystemets uppbyggnad och funktion", men jag kommer till utsöndringssystemet också så småningom. 😊

I första hand från strömkällan, men slutgiltigt från kloridjonerna som oxdieras vid anoden.

Nej, det ingår ingen elektrokemi i Kemi 2 längre. Den är förlagd till Kemi 1. För säkerhets skull bör du dock alltid höra med den lärare som ska göra din prövning.

@@MagnusEhinger01 tack för ditt svar! Det ska jag försöka göra

Nej, kopparjonerna, Cu²⁺, har inte alls ett överskott på elektroner - de har ett underskott! Strömkällan "trycker ner" elektroner i katoden. Då får katoden (inte kopparjonerna) ett överskott på elektroner, och det överskottet kan kopparjonerna ta upp.

Retro Konto + och - har andra betydelser. När ett ämne t ex har 2+ så menas det att atomen har 2 Protoner mer än Elektroner När det är t ex 2- så betyder det att atomen har 2 elektroner mindre än det finns protoner.

Det var ett konstigt resultat tycker jag, så det vågar jag nog inte svara på. 😟

​@@MagnusEhinger01 Jag får nog fråga min lärare vad hon menar med dessa frågor antar jag! Tack så mycket för det snabba svaret :)

Nej, vattnet kommer att reduceras till syrgas i alla fall. Jag kommer tyvärr inte ihåg varför det är på det sättet. 😕

Okej, tack för svaret! 🙂

Tack för det, gott att höra att den funkar! 😊

Nej, tyvärr har jag inga laborationsgenomgångar på video. Det tips jag ändå kan ge är såhär, att skolverkets labbprov brukar se ut som så att först får man planera en laboration där man ska lösa ett visst problem. Ofta handlar det om att man ska ta ta en lösning och blanda i tur och ordning med de andra lösningarna och observera vad det är som händer. I planeringen ska man då också skriva vad man förväntar sig ska hända. Sedan får man en instruktion, där det står hur man ska lösa problemet. När du redovisar dina resultat *ska* du ha med en tabell, och i den första raden i varje kolumn *ska* det stå en rubrik som förklarar vad det är i respektive kolumn. Då når du lättast högt betyg.

Magnus Ehinger tack så mycket för tipset. Jag hade nyss teoretisk kursprov där nästa allting kom med inom kemi förutom galvaniska celler, elektrolys och fällningar. Är det större sannolikhet att detta kommer komma då? Eller så spelar det ingen roll?

Det kan jag tyvärr inte uttala mig om (jag vet alltså inte om vad det blir för labbprov för er del).

Okej tack för hjälpen :)

Det beror till stor del på vad det är för galvanisk cell (eller elektrolytisk cell). I ett brunstensbatteri eller bilbatteri har man en enda elektrolyt, men i exempelvis Daniells element funkar det inte, eftersom zinkmetallen då direkt skulle reducera kopparjonerna till metalliskt koppar, utan att man kan utnyttja den elektriska strömmen först.

@@MagnusEhinger01 så elektrolyten ska innehålla en oädlare metall än både elektroderna menar du? Och då funkar det att bara ha en enda elektrolyt med 2 metallelektroder? Ingen saltbrygga i detta fall?

@@MagnusEhinger01 skulle du förklara lite mer hur ett bilbatteri med en elektrolyt funkar?

@@dragonflies825 Så gärna! I ett bilbatteri består minuspolen av blyplåt, Pb(s), och pluspolen av fast blyoxid, PbO₂(s). Den gemensamma elektrolyten är svavelsyra, H₂SO₄(aq). När batteriet laddas ur oxideras den fasta blymetallen i minuspolen till bly(II)joner, Pb²⁺, som med hjälp av elektrolyten bildar fast blysulfat, PbSO₄(s). Vid pluspolen reduceras istället bly(IV)jonerna, Pb⁴⁺, i blyoxiden till bly(II)joner och bildar även de fast blysulfat. När bilbatteriet är helt urladdat har båda elektroderna omvandlats till fast blysulfat. När man laddar upp batteriet igen trycks en elektrisk ström genom den galvaniska cellen så att bly(II)jonerna i blysulfaten vid pluspolen oxideras och omvandlas till blyoxid igen. Vid minuspolen sker det motsatta, nämligen att bly(II)jonerna reduceras till fast bly igen.

@@MagnusEhinger01 tack så mycket Magnus! Men visst är det en elektrolytisk cell och inte en galvanisk cell då det är en gemensam elektrolyt?

Inte en dum fråga alls! När vatten reduceras tar det upp två elektroner. De två elektronerna gör att det blir ett överskott på elektroner, och det blir minusladdat. Om det bara skulle ha bildats vätgas och syrgas, så skulle det blivit oladdat (2H₂ + O₂) och elektronerna skulle ha "blivit över". Därför bildas det istället hydroxidjoner när de två elektronerna tas upp: 2H₂O + 2e⁻ → H₂ + 2OH⁻. Vid elektrolys av vatten bildas det däremot både vätgas och syrgas, men då är det inte så att vattnet bara reduceras. Istället skulle man kunna säga att vätet i vatten reduceras samtidigt som syret i vattnet oxideras, och vi får den här reaktionsformeln: 2H₂O → 2H₂ + O₂.

@@MagnusEhinger01 Tack för svaret! Men följdfråga: Hur ska man veta om vattnet reduceras eller om det sker en elektrolys av vattnet?

jag tror deras är rätt

Det som du själv skrivit ser bra ut.

@@MagnusEhinger01 så det jag har skrivit svarar rätt på frågorna?? Tack och lov, tack så mycket Magnus

Inget problem från mitt håll… Tack ändå för påpekandet - jag rensade cachen på hemsidan, och om det fortfarande inte funkar för dig så kan du prova med att rensa din egen webbläsares cache.

Hej! Har precis samma problem som pixsx, testat att rensa cache men det funkar inte. Vet att jag varit inne på hemsidan förut. Fel i kodning eller något? :/

Här är en work-around som jag tror fungerar: Ta bort "index.php/" i adressfältet! Jag tror att det av någon anledning är huvudorsaken till problemen, men jag begriper inte varför. Jag kan också göra en inställning som tar bort "index.php/" permanent i adressangivelserna. Problemet är då bara att det kommer att finnas kvar en massa gamla länkar (inte minst hos sökmotorer), som då bara leder till sidor som är borttagna. Därför vill jag inte göra den ändringen förrän i sommar, när (de flesta av) eleverna inte är beroende av att hitta dem.

Nej, jag har tyvärr ingen kunskap jontofores eller ansiktsbehandlingar, och kan därför inte förklara vad det är som händer.

Jag tror att det kanske rör sig om ett missförstånd här. En av de inneboende egenskaperna är att den bär alltid på en laddning, och den laddningen är alltid -1. En elektron kan alltså inte lämna över sin laddning till en annan elektron, för då är det inte en elektron det handlar om. Kan det vara så enkelt som att det finns de som vill förklara elektrisk ström med att det är laddning som rör sig mellan elektroDer (inte mellan elektroNer)? Det skulle i så fall vara ett korrekt påstående.

Om natriumjonerna skulle reduceras till fast natrium, så skulle de omedelbart reagera med vattnet och oxideras till natriumjoner igen. Ungefär samma gäller för vattnet, som oxideras lättare än vad sulfatjonerna gör. Då sker den här reaktionen: 2H₂O → O₂(g) + 4H⁺(aq) + 4e⁻

@@MagnusEhinger01 Tusen tack! nu vet jag exakt vad jag kan skriva. Antar att samma sak gäller i elektrolys av Natriumklorid, där natrium fortfarande är en åskådarjo?

@@emilzetterqvist9310 Ja, fast när det gäller natriumklorid skulle kloridjonerna oxideras till klorgas (som i framställningen av NaOH vid 2:37 i videon).

Det är svårt att förklara det enklare än jag gör i videgenomgången ovan utan att det blir oförståeligt. Jag kan till exempel säga att det är samma sak som ske i ett galvaniskt element, fast tvärtom, eller att det är sönderdelning av ett vattenlöst salt med hjälp av elektricitet, men det säger ju egentligen ingenting. Så för den allra enklaste förklaringen rekommenderar jag ändå att du kollar på videon, eller läser vad jag har skrivit om elektrolys på ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/elektrokemi/elektrolys.html 😊

Det som troligast skulle hända är att det blir en elektrolys av vatten till vätgas och syrgas: 2H₂O → 2H₂(g) + O₂(g)

@@MagnusEhinger01 Vad händer dock med hydroxidjonerna? stämmer det som jag sa att de oxideras, och isånafall, vad skapas?

@@Nen_niN I det här fallet händer det då ingenting med hydroxidjonerna.

Menar du som ett galvaniskt element, fast "baklänges"? I så fall är svaret ja, i princip är det inga problem.

Ja, exakt. Min lärare gav mig en hel del mindre poäng på provet för att jag skrev att en elektrolys kan användas i en eller två lösningar. Han insisterar på att det bara fungerar med endast en lösning fast jag har flera källor som säger motsatsen, som du! Det är inget stort, men jag undrade bara för att. Tack Magnus!

Ska kanske nyansera mitt svar lite då. Det absolut vanligaste är ju att man har en enda lösning av en jonförening, där man reducerar katjonerna och oxiderar anjonerna. Jag har aldrig hört talas om att man skulle använda något annat, i exempelvis industrin eller i återuppladdningsbara batterier. Rent _teoretiskt_ finns det dock inget som hindrar att man har två olika lösningar, där man reducerar katjonen i den ena lösningen, har saltbrygga och oxiderar anjonen i den andra lösningen. Jag har dock inget exempel där det skulle vara praktiskt användbart.

Tack själv, kul att du gillar dem! 😊

Vad är det för tre kemiska begrepp som du har fastnat på?

@@MagnusEhinger01 jag måste förklara 3 kemiska begrepp men vet inte om jag är rätt ute Reaktionerna kan skrivas såhär : Anodreaktion 2 CI- → C12+2e- Katodreaktion:Cu2+ +2e- → C12(g) Totalreaktion: Cu2+ +2CI- → Cu(s) + C12(g) räknas detta som begrepp?

@@victorialeinonen13 Jag vet inte riktigt vad din lärare tänkt sig här, men kanske kan man betrakta "anodreaktion", "katodreaktion" och "totalreaktion" är tre olika begrepp. Man skulle också kunna tänka sig till exempel "anod", "oxidation" eller "elektrolys".

Nej, natriumjonerna kan inte reducera vattnet till hydroxidjoner. Däremot kan _natriummetall_ göra det. Det sker inte heller en reaktion mellan vattnet och katoden. Det sker en reaktion _vid_ katoden, och i den reaktionen reduceras vattnet till vätgas och hydroxidjoner. Det som gör att det sker en reaktion är att vi _tvingar_ ner elektroner i katoden med den yttre strömmen. Att det är vattnet som reduceras (och inte natriumjonerna, Na⁺) beror som du säger på att natriummetall, Na, är ett mycket starkare reduktionsmedel än vatten.

@@MagnusEhinger01 Jahaa, så det sker ingen reaktion mellan natriumatomerna och vattnet? Eftersom att natriumatomerna har ett starkare reduktionsmedel, får vatten det enklare att reducera de elektroner som katoden tillför?

@@agnesnn2756 Nej just det, det sker ingen reaktion mellan några natriumatomer och vattnet eftersom vattnet reduceras lättare än natriumjoner.

@@MagnusEhinger01 Tack så mycket, Magnus! Du förklarar verkligen så att man förstår!

@@agnesnn2756 Tack själv, det var roligt att höra att det gick att förstå! 😊

Det beror på om det är en elektrolyscell eller en galvanisk cell. I en elektrolyscell gäller minnesknepet "PANK": Positiv Anod, Negativ Katod.

Ja, i en elektrolyscell är pluspolen anod.

Ja, det kan man nog säga. Se till exempel den här videogenomgången om hur ett bilbatteri fungear: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/elektrokemi/fordjupning-hur-ett-bilbatteri-funkar.html

@@MagnusEhinger01 Tack så jättemycket!

@@frediktert8757 Varsågod så mycket! 😊

😊👑

Ja, precis så är det - vid katoden sker det en reduktion, det är definitionen på katoden.

@@MagnusEhinger01 så man kollar alltså vilket ämne som reduceras och sätter den vid katoden och andra anoden?

@@philipT8989 Ja, precis så. I ett galvaniskt element använder man ofta beteckningen plus- och minuspol istället. Då ska du komma ihåg att den elektrod där det sker en reduktion blir pluspol (och den där det sker en oxidation blir minuspol).

@@MagnusEhinger01 okej tusen tack!

@@philipT8989 Tusen varsågod! 😊

Så bra att jag kunde få hjälpa dig då! 😊

Jag har aldrig jobbat på en bensinstation, så jag vet inte riktigt vad som krävs där.

Johanna Persson Det betyder att guld är mycket reaktionströgt och står emot angrepp av de flesta syror.

tack du har hjälpt mig jätte mycket!

@@johannapersson2530 Varsågod så mycket!

Anod och katod är de elektroder som finns i lösningen (se 1:14). I det här fallet består de av grafit, men de kan också bestå av olika metaller eller i vissa fall till och med gaser (vätgaselektroden, se ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/elektrokemi/736-normalpotentialer-vatgaselektroden.html )

Tack själv, det var ett nöje! 😊

Man kan nog säga att den största fördelen är att det är ett smidigt sätt att framställa rena ämnen som annars är ganska reaktiva. Nackdelen är att det är energikrävande.

På vilket sätt energikrävande?

@@johannapersson2530 Man måste tillföra energi i form av elektricitet för att elektrolysen ska kunna ske.

Tack! Har du något bra tips på vart man kan läsa mer om detta? Hittar inget :(.. Tack för hjälpen!!!

@@johannapersson2530 Nej, kanske inte mer än detta och vad som står i din lärobok.

Visst kan man det, fast det beror lite grann på vad du menar med att "framställa guld", det vill säga ur vad framställer man guld? Du kan framställa guld ur guldhaltig malm eller genom att reducera guldjoner, Au³⁺ till guldatomer, Au. Man kan faktiskt också framställa guld genom att krocka samman olika tunga atomer med varandra så att de smälter samman till guldatomer på ungefär samma sätt som tunga grundämnen bildas när gamla stjärnor dör.

@@MagnusEhinger01 är inte guld den ädlaste metallen i spänningsserien? Kommer den inte vara svår att reducera det till joner? Är det möjligt? För att min no lärare sa att metaller finns oftast som Jon föreningar i naturen och det gjorde det komplicerat för mig

@@fadhelaldjaber2442 Det stämmer att metaller oftast finns som jonföreningar. Det stämmer också att guld är mycket svårt att oxidera, och därför påträffas guld i naturen oftast i dess rena ("ädla") form.

Det var tråkigt att höra! Är det något inom kemi eller biologi som du tycker är extra svårt, och som jag kan hjälpa dig med så att du kan tycka lite bättre om det?