Den enda som kommit till skada är den "goda" smaken. Ja just det tjugotvå miljoner i skattepengar också som gick till att i slutändan överlämna en böter på 800kr.
I denna hinderbana som kallas livet har jag sprungit igenom många smutsiga vattengravar. Folk har kostymer nu och gillar inte att blöta ner sina kläder, därför kommer jag alltid att slåss mot torra-kostymer. Mot folk som vill att man ska "bruka lite allvar". Somliga allvarsbrukare förstör den här lekfulla platsen som vi kallar jorden.
Baitad från youtube-kanalen Rättegången som ska ha alla props.
"Parallellt med att oroa sig för att allt fler unga faller in i kriminalitet, sitter ett oroväckande stort antal ”vuxna” och sågar den starkaste gren som deras ungdomar sitter på.
Skolan slutar klockan tre och fritidsgården är nerlagd. Att leka med pinnar vid bäcken är trot eller ej inte ett alternativ för en tonåring eller ung vuxen. Depression på grund av tristess, eller kriminella hyss för att få lite action, ligger betydligt närmre till hands. Men närmst till hands, jämte sport, ligger konstformer som poesi och musik, varav rap år 2020 är den största genren i världen.
När en artist kommer till stan och utövar den konstform som man älskar, inspireras av och lever för så blir livet kul. Då vet man att alla kompisar kommer gå dit tillsammans, hitta ännu fler kompisar, hångla och bli kära. Efteråt går man hem, uppfylld av livet, och försöker skriva en egen låt.
En oinsatt pappa ser framför sig en skandalomsusad knarkare komma till stan och sprida sin drogpropaganda. Han är rädd att orten aldrig ska bli sig lik efter att den yngre generationen går på konsert, får dåliga idéer och går ner sig i fördärvet. När en sådan pappa skriver på eventets facebooksida att dotterns favoritartist inte borde få spela i staden för att hen rappar om knark, så räcker det ibland för att stänga ner en spelning. Arrangören blir rädd att få problem med polisen eller någon annan myndighet som kan hota verksamheten, och ger vika för trycket. Vad pappa inte förstår är att det är han som är orsaken till att ortens unga går ner sig i fördärvet, stadigt stöttad av ansvariga myndigheter vars inverkan bidrar till att förstöra det starkaste alternativet som finns för att inspirera de yngre generationerna till kreativt skapande och livsuppfyllande aktiviteter på rätt sida om lagen.
En rapkonsert är inte vägen till knark. En rapkonsert är en kulturyttring, en scenschow, en musikupplevelse, en mötesplats för vänner och nya bekanta, något att längta till, ett minne att leva på, glädjas åt och inspireras av, långt efter dess slut. En inställd rapkonsert är vägen till knark. Den som inte förstår det, har inte tillräcklig insikt i hur människan fungerar för att förtjäna att bli lyssnad på i frågor om kultur.
En av de starkast bidragande orsakerna till att sådana snedsteg uppstår är den totalitära synen på droger som vi i Sverige snart är ensamma i hela världen om att klamra oss fast vid. Knarket i sig är sällan det farliga. Bristen på kul och depressionen som följer, är det verkliga hotet. Drogmissbruk får i särklass lättast fäste på de ställen där inspiration och livsglädje saknas. En glad ungdom röker inte ner sig i depression hur som helst, såvida inte pappa fortsätter stänga ner livets alla konserter.
Den här klyftan som håller på att byggas mellan ”vuxna som inte förstår” och de yngre generationerna, är ett stort hot för ett samhälle. När polisen och andra myndigheter bekämpar den kultur som för de unga så tydligt är en positiv kraft, ökar fenomen som ”snuthat”, och det blir mindre intressant att bidra till ett samhälle man ändå inte känner sig inkluderad i. Att ägna sig åt skadegörelse och strunta i att betala skatt, är två konsekvenser som då ligger närmre till hands. Det är enkel matematik.
Om pappa inte förstår varför dottern gillar rap mer än bandy, så kanske han åtminstone förstår siffror. Och det räcker med en enkel överslagsräkning för att komma fram till att kriget mot ungdomskultur är en enorm förlustaffär för alla inblandade. Det är dags att sluta slösa skattepengar."
Den här texten är skriven av Malin Edvardsen som en del av en informationsfolder till oroliga boomers.
29 фев 2020
