Upptäckte låten I år 2017. Jag har mer eller mindre lyssnat sönder den de senaste 2-3 månaderna. Ett bevis på att man missar guldkorn. Nu är det hittat i alla fall. =)
@Linnéa Wijkmark Ibland, menas att det finns fler riktigt bra duos som kan vara contenders. Som 80-talist kan jag slänga in kanske Tone Norum & Tommy Nilsson...eller Roxette duon..etc.
När jag åkte från Gbg på väg hem hörde jag Winnerbäck på radion höll jag på att köra av motorvägen. Dagen efter köpte jag Winnerbäcks CD. Vad det början på 90-talet. Jag hade en rå bergsprängare som alltid spelade Cdn. Jag är född -50. Jag lyssnar mycket fortfarande på W och Lisa. Vem är jag med Lisa och trumpetsolot var en låt som kom ca 2000. JÄTTEBRA
Det är ju för att Lisa är med. Lars kommer alltid att bara vara den där otroligt bra musikern. När vi pratar avstamp om hundra år så står han utanför dörrsmygen och tittar in på Evert,Ulf och Cornelis.
Älskar Lisa Ekdal, en sån unik röst och utstrålning. Tror hennes karriär skadades av att ha haft en sådan megahit med Vem Vet direkt, lite som Pearl Jam, de kunde aldrig göra en skiva lika bra som Ten.
I'm mexican. I was reading a book of Hjorth & Rosenfeldt and they wrote about this singer. I really want to know what does the lyric of this song is talking about 'cause it's so beautifull... Sorry if my english isn't so good. I'm still learning.
The song title translates to "Doubt". My humble interpretation after just listening through the lyrics is that it's about the feeling of doubt/questioning people can have, despite having it all (family, life in order, and so on...). Still there's this sense that maybe you should be doing something else. Anyway, that's just my take on it. Some die hard fans probably know more/better.
Eres libre y das todo por sentado, puedes reírte de la vida. Vives por el momento, igual que yo. Se trata de fideos y dinero prestado, tienes resbalones grises. Pero la suerte es básicamente igual que yo. Somos como los noventa personalizados.( personidad como personas vine en los 199X) En un revoltijo de oportunidades y elecciones. Sobre rutinas, muchos malos hábitos, muchos planes de kitchy. Yo vivo demasiado alto, igual que tu Me aburro y me siento triste por las exigencias y el estrés. Tengo libertad en mis ojos, igual que tú. Aquí está la vida en el porche, tan cerca de la puerta. Pero es algo que aún roe Se llama duda, aquello que perturba. Se llama un bulto en el estómago y un estado de ánimo extraño. Y veo cómo tu piensas en algo. Como anhelas Como un pájaro en una jaula Una distancia desagradable Una extraña sensación en algún lugar. Se siente vacío, ¿verdad?
