Ett samtal mellan Journalistförbundet och DIK.
Kommunikatörers och journalisters relation är på sina håll ansträngd. Kritik mot antalet kommunikatörer och att de hindrar insyn är ett återkommande inslag i svenska medier. Samtidigt ser vi hur den ökade stressen och arbetsbelastningen hos journalister gör dem mer beroende av kommunikatörer och deras kunskap. Kommunikationsbranschen är en bransch där de anställda löper stor risk för sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa och stress.
Bilden som ofta förmedlas i media är ofta att kommunikatörerna är för många och att de agerar gatekeepers för sin arbetsgivare och därmed försvårar insyn för journalister snarare än tvärtom. Det är en bild som många journalister har men hos kommunikatörerna känner man oftast inte alls igen sig utifrån sin egen vardag. Varför skiljer sig uppfattningarna åt så mycket? Båda yrkesgrupperna företräder medborgarna. Är bilden av två branscher i konflikt med varandra överdriven eller befogad?
Samtalet tar även upp frågan kring att allt färre journalister ska göra allt mer. Det gör dem också mer beroende av att kommunikatörer serverar dem färdiga nyheter och i dag är det inte ovanligt att ett pressmeddelande från en kommunikationsavdelning kopieras rätt in på en nyhetssajt. Vad gör det med journalistiken? Och är det verkligen journalistik?
Detta och mycket mer diskuteras av de bägge förbundsordförandena.
Paneldeltagare:
Ulrika Hyllert, förbundsordförande i Journalistförbundet
Anna Troberg, förbundsordförande i DIK.
Moderator:
Anders Svensson
Se även DIK:s rapport (2021)
Enkätsvaren i DIK:s rapport som presenterades i december 2021 visar att åtta av tio anser att relationen till media i deras organisation är god eller mycket god. Samt en av tre kommunikatörer tvingas gå emot sina yrkesetiska principer.
Läs mer på vår hemsida.
18 апр 2022
