Efter att ha sett hur många detaljerade och informativa föreläsningar du har på RU-vid så måste jag få veta en sak. Är det enbart för din passion för att lära ut som driver dig eller varför gör du det här? Använder du det i din egna undervisning?
Först måste du fundera ut vilka joner som bildas när jonföreningarna löser sig. Sedan ska du tänka på om någon av jonerna kan avge en vätejon eller uppta en vätejon. De joner som avger vätejoner ger upphov till en sur lösning, medan de som upptar vätejoner ger upphov till en basisk lösning. Tänk också på att joner som är korresponderande baser till mycket starka syror (till exempel Cl⁻ och NO₃⁻) inte tar upp vätejoner i någon nämnvärd utsträckning alls, utan ger upphov till neutrala lösningar. Om en jon är en amfolyt, eller om det både finns med en sur och en basisk jon i lösningen, måste man använda pKa- och pKb-värden för att avgöra om lösningen blir sur eller basisk. Tänk på att ju _lägre_ pKa- eller pKb-värde, desto starkare syra/bas.
Hello Magnus! Sitter här och ska ha slutprov i kemi 1 om någon månad. Hoppas kunna knäcka koden och inkassera ett C. Har du några bra tips på hur man förbereder sig redan nu? /Teknik elev
Jag har en massa tips! För dig och alla andra som är på väg mot slutprov i Kemi 1 har jag därför sammanställt dem på den här sidan: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/gamla-prov/slutprov-o-dyl/hur-man-pluggar-infor-slutprov-provning-i-kemi-1.html
Hej Magnus! Jag har en fråga om något annat... Du har tidigare sagt att rubidium släpper ifrån sig elektroner lättare än t.e.x litium eftersom den inte känner av atomkärnans kraft lika mycket. Men varför reagerar Mg bättre än Zn?
Hej Magnus! 1. Hur ska jag veta vilka produkter som bildas när varm och konc. svavelsyra reagerar med kopparmetall, det är en A-fråga. 2. Finns det en metod för att ta reda på vilka produkter som bildas efter en redox-reaktion. 3. Finns det andra exempel på sådana reaktioner som man kan öva sig på. Tack på förhand.
1. Det bildas Cu²⁺ och SO₂ (och vatten). 2. I mina egna provfrågor brukar jag själv ange vad det är som bildas för att underlätta lite för eleven. Annars kan det nog vara lämpligt att du lär dig utantill vad som bildas när oxiderande syror (salpetersyra och svavelsyra) reagerar med icke-väteutdrivande metaller. 3. Jag har ett helt lass med övningar på redoxformler på den här länken: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/laborationer-och-ovningar/oxidation-och-reduktion/ovning-i-formelskrivning-redoxformler.html
Ett exempel på dessa är när de långa alkanerna bryts ner till kortare kolväten och sedan förbränns. De blir då till vatten och koldioxid. Ta metan som ett exempel. CH4 + 2 O2 = 2 H2O + CO2. Kanske lite sent om du hade prov men bättre sent än aldrig :)
Det handlar om elektronegativiteten hos de olika ämnena. Båda ämnen vill ta upp elektroner, men klor vill mycket mer! På grund av att klor ”vill mer” än jod kommer klor kunna sno åt sig elektronerna från jod, men inte tvärtom. Klor har högre elektronegativitet (hur benägen ett atomslag är att ta upp elektroner)!
@@MagnusEhinger01 Tänker att väteperoxid kan lösas i vatten eftersom det är en dipol (inte symetrisk och laddningscentran sammanfaller inte) och den har fria elektronpar. Det gör att den kan binda med vatten enligt hydro-fon regeln. Tack i förhand!
@@ogardiga6240 Visst är det så! Det kan uppstå gott om vätebindningar mellan väteperoxid och vatten. Därför är väteperoxid mycket lättlösligt i vatten.
Det bästa jag kan erbjuda just nu är nog det här: ehinger.nu/undervisning/kurser/biologi-2/gamla-prov/slutprov-o-dyl/repetera-infor-ditt-slutprov-i-biologi-2.html
