ვუსმენ და მენატრება ძალიან, ადამიანი ვისაც არც კი შევხვედრივარ... არც კი ვიცნობ ალბათ... მაგრამ მაინც იმაზე უკეთ ვიცნობ ვიდრე სხვები... იმაზე მეტს ვხედავ მასში, ვიდრე სხვას დაუნახავს... მენანება დასაკარგავად, თითქოს მთელი ცხოვრება მას ვეძებდი და როცა ვიპოვე... ისევ სიმარტოვე. (((
ეს ლექსი დაწერა 25 წლის ასაკში და ფიქრნი მტკვრის პირას სულ რაღაც 20 წლის ასაკში, გენიოსი.... სულ 30ამდე ლექსი აქვს +2,3 დაწერილი და მაინც მისი ამ მცირე შემოქმედებითაც ჩემთვის ნომერ პირველი პოეტია, დიდი ხანი გალაკტიონი იყო, თუმცა რომ ჩაუღმავდე მის შემოქმედებას თუნაც მხოლოდ მერანს, აღმოაჩენ რომ საერთოთ სხვა საფეხურზეა ბარათაშვილი. 27 წლის გარდაიცვალა, სულ 12 წელი იმოღვაწევა, გალაკტიონი საუკეთესო დიდოსტატია და მეფეა პოეზიის, მცოდნე, თუ რა არის ლექსი, როგორ უნდა წერო, რომ სიტყვა ვერ იპოვო ზედმეტი ან ნაკლები, მაგრამ ბარათაშვილი მიწიერს სცდება...