Bra video! Jag förstår däremot inte hur du få förflyttningen i y-led i sista uppgiften till 5cm? Om jag inte misstar mig så innefattar informationen i uppgiften att d/avståndet mellan plattorna är 5cm, met framgår ej att det är i ena änden av fältet som elektronen skjuts in?
Det stämmer att uppgiften bygger på att man ska bestämma maximala sträckan som en elektron färdas, dock så anges det inte explicit i uppgiften. Jag har en uppdaterad version av Kaströrelse i fält där jag har omformulerat uppgiften: ru-vid.com/video/%D0%B2%D0%B8%D0%B4%D0%B5%D0%BE-uFXqvWobc74.htmlsi=LgPUNxjSpIevl82x&t=642
Jag visar att det spelar ingen roll i vilken ordning man tar punkterna, huvudsaken är att man är konsekvent. Man kan förstås göra det omvända: 0-(-15) / 10-8 = 15/2 = 7,5
Då bestämmer man en genomsnittlig accelerationen, som beror på vilka mätvärden man använder sig av. Om den genomsnittliga accelerationen antar olika värden beroende på vilka mätvärden man använder så kan man dra slutsatsen att accelerationen inte är konstant.
Tack! Det är pga alla dina videos som gjorde så att jag fick ett A på provet. Min ordinarie lärare gillar att krångla till allt till den graden att INGEN förstår något på hans lektioner, medans du förklarar det väldigt tydligt. Edit: Menar inte just denna video men ALLA videos som du har lagt upp.
hej, hur kommer det sig att du kan använda fg rakt av, måste inte kraften vara vinkelrät mot vridninsarmen eller va d heter, jag undrar bara varför du inte behövde byta ut fg till två krafter som motsvarade fg för att få en vinklerät kraft
Istället för att komposantuppdela tyngdkraften så komposantuppdelade jag längden på stegen, då den del som är vinkelrät mot tyngdkraften motsvarar momentarmen.
Stora värden: Beräkna f(x) för x=10, 100, 1 000, 10 000, 100 000 osv för att se vad som händer med f(x) Små värden: Beräkna f(x) för x=0,1 ; 0,01 ; 0,001 ; 0,0001 osv för att se vad som händer med f(x) då vi närmar oss x=0 (eftersom funktionen inte är definierad för detta värde)
i min bok när de ska räkna massdefekt (24)Natrium = (11xprotonmassa + 13xneutronmassa + 11xelektronmassa) - 23.9910 = 0.2077 u. jag förstår inte ska man på alla kommande uppgifterna när de fråga om massdefekt ta med elektronmassa x antal elektroner eller inte?
Om man använder sig av nuklidmassan (massan på en neutral atom) så måste man veta det totala massan av alla beståndsdelar i fritt tillstånd (protonmassa + neutronmassa + elektronmassa)
jag måste förstå detta, så vid blå vandring tog du (0 - R1xI) men vid röd vandring tog du: (0 - 12 V + R2xI) jag förstår inte varför vid blå ingen + men vid röd så fick vi ta plus R2xI och inte minus...
Det beror på om man går med strömmen eller mot strömmen i sin potentialvandring. Går man med strömmen (blå) så får man spänningsfall när man går genom en resistor (-) Går man mot strömmen (röd) får man en spänningsökning när man går genom en resistor (+)
Du påstår att man ska lösa ut genom att multiplicera med A2 på båda sidorna. Men i själva verket så skriver du uträkningen genom att ta A1 på båda sidorna, vilket orsakat missförstånd för många.
6:28 hur kommer det sig att b hamnade i täljaren och a i nämnaren? Hade det inte blivit 9*a^(-3)*b^5? Eller kan man välja var basen ska vara beroende på vilken exponent som är störst? 😅 jag är inte så bra på matte
vid första exemplet, om man skulle sätta vridningsaxeln i mitten på brädan då skulle Fg bli noll. Hur skulle då momentlagen eller sambandet se ut, med tanke på att det är två krafter som vrider åt ena hållet och ingen kraft åt motsatt håll?
vid 10:50, första exemplet, frågan är att bestämma krafterna som bockarna utövar, du räknar fram bara normalkrafterna (uppåt), men finns det inte också tyngkrafterna (nedåt) som bockarna utövar?
I’m so glad I found this! I’m learning Swedish and I want to learn physics, and now I can work on both at once! Being able to read along as you speak helps so much! Thank you for the wonderful videos.
