Fabulosa interpretacion de cuerdas, esta melodia aun siendo triste es el resultado de un sentimiento anticipado de algo que tenia que suceder, y quien la cante ,y la toque como estos guitarristas sin tantos arreglos ,es en si una maravillosa melodia que encierra muchas cosas y que en cada nota sale de un corazon
Absolutely wonderfull performance. Sounds amazing. Thanks for sharing this amazing music and your great talent. I really enjoy it. Greetings from Argentina 🤩🤩🤩🤩🤩🤩🤩🤩🤩🤩🤩🤩🤩🤩🤩💯💯💯💯💯💯💯💯💯💯💯💯💯💯💯🙌🙌🙌🙌🙌🙌🙌🙌🙌🙌🙌🙌🙌🙌🙌🙌🙌🙌🙌
Stort tack Tobias! En av mina favoritlåtar! Plankade en gammal inspelning med Laurindo Almeida-så har inga noter tyvärr-har den bara i hjärtat och i huvudet 😊
Imponeras av dig! Det är väl i hjärnan och hjärtat musiken skall ha sitt bo :-) Får du för dig att skriv ner stycket "hojta". En riktigt fin pärla! Trevlig helg!
Hej David! Vilken fin ornamentik och färg du smyckar stycket med. Uppskattar dynamiken, lika så agogiken. Har noterat att du verkar vara väldigt "fri" när du spelar. Undrar om du har någon speciell teknik du använder för att memorera och möta dina stycken du spelar? Tycker själv att det stundtals är svårt att släppa notbladet även om jag mer eller mindre känner mig fri vad gäller tolkning och framförande. Finner detta utmanande. Har läst och testat teorier men... :-( Kan du berätta något? Tack för delning och tänkvärd tolkning! Trevlig helg! //Tobias
Tusen tack Tobias! Det är en mycket, mycket bra (och komplicerad) fråga! Men också på ett sätt enkel: jag gör min personliga tolkning/interpretation direkt när jag börjar med stycket. Hur jag personligen känner och upplever stycket formar hur jag studerar in det, vilka fingersättningar och vilket tempo jag väljer, vilken artikulation o dynamik jag använder etc, etc. Jag tror alltså inte alls på att först lära mig få fingrarna på plats och spela "som det står i noterna" -för att sedan försöka "koppla på" en personlig tolkning. I min värld är det ett bakvänt (och väldigt tråkigt!) förhållningssätt. Jag blir förälskad i ett stycke musik för att det berör mig o talar till mig på ett personligt vis-och då går jag på den inspirationen. Eller så vill jag testa en idé- "undrar vad som händer om man spelar det här stycket på det här viset?" Jag låter nyfikenheten o spelglädjen guida mig! Sen ska jag säga att till en början prioriterar jag de stora linjerna: uttrycket, fraseringen etc och tillåter mig att detaljerna inte är på plats direkt-(det är alltså en del tekniskt schabbel i början) men det brukar ordna sig av sig självt med övning! Jag accepterar alltså i inledningsstadiet att jag missar lite rent tekniskt men INTE att jag inte vet vad jag vill säga med en fras-där är jag stenhård! Sen överdriver jag allt--i övningsrummet gör jag "för mycket" dynamik, "för mycket" rubato, "för mycket" kontraster etc....men det konstiga är att "för mycket" ofta visar sig vara precis lagom i slutändan! 🙂 Vi får prata vidare om det här-jag jobbar ju med det varje vecka med mina studenter på Musikhögskolan också... 🙂
Hej David! Mycket tacksam för att få inblick i dina tankar kring metodik och filosofi. Mycket intressant! Allt detta skapar processer och mera medvetenhet hos mig kring möjligheten till progression. Måste få uttrycka att din infallsvinkling kring att känslan inför ett stycke kan prägla tolkningen låter väldigt tilltalande även om du har delar du inte avviker från initialt. Själv ser jag värdet i att alltid låta känslan för musiken vara det som "talar och tar plats". Annars blir det bara något mekaniskt och ett högst ointressant resultat. Tar med mig dina tankar, tips och kommer reflektera över vad jag kan göra i mitt eget musicerande. Att hålla spelglädjen vid liv är så viktigt och svårt ibland. Det gäller att vara uthållig och att bygga utvecklingen på god verktyg, så som dina tankar. Tycker att din hållning verkar väldigt intressant! Klokt ur många aspekter. Saknar själv högre utbildning vad gäller gitarren och musiken men har musicerandet som något som berikar livet. Åter igen: Stort tack för din generositet! //Tobias
David: Gillar agogiken! Snyggt! Ja, Reis kan man inte få nog av. (Själv har jag hans Ternura på notstället för stunden. Också en fin tänkvärd pärla). Stort tack för delning! //Tobias
Thank you so much! Yes-very atmospheric piece that is an absolute pleasure to dive into. It has that loose "improvisational" vibe that leaves a lot of freedom to the artist in shaping the phrases and the sounds in a personal way.
