Svamparnas roll i skogen med Anders Dahlberg, professor i mykologi, SLU. 

Tack för ett mycket intressant föredrag och att ni ordnade RU-vid, så alla fick chans att lyssna/se!

Frågor som ställdes under föreläsningen som inte hann besvaras: Finns det svamp i öknen? Och om…hur skiljer sig svampnätet ut där i jämförelse med skogen? Går det att odla mykorrizha-svampar i större skala, eller bara på t.ex. agar eller annat näringsrikt medium i labbmiljö? Har man hittat exklusivt urbana svampar? Alltså svampar som utvecklats för att leva och sprida sig i stadsmiljö. Spännande! Har vissa, även rödlistade vedsvampar sporer som är mer lättspridda? Får en känsla av att dyker bara substratet upp i stora mängder så dyker ullticka och rynkskinn upp. Relevant i granbarkborretider. Du säger att myko svampar försvinner vid avverkning och det tar därefter tar årtionden innan de dyker upp på nytt. Men då avses väl bara de synliga fruktkropparna. Lever mycelet, tex av en ovanlig rödlistad taggsvamp kvar i marken? Vad är din syn på att ympa in svampar? Som några av dina kollegor ska jobba med för att ympa in sprängticka/chaga.. Och vissa företag såsom ecofungi som odlar flera mer sällsynta arter såsom igelkottaggsvamp. Är det bra att vi blandar in oss? Efter hur lång tid blir det balans mellan kolupptag och kolavgång i en obrukad skog? Kan du ge några exempel på signalarter att hålla koll på i skogen? Eller rödlistade arter värda att rapportera in för ökat skogsskydd? Skärmar eller luckhuggning. Vad är att föredra för svamparnas skull? Mykorrhizasvamparna underlättar ju trädens näringsupptag. Finns det några studier som visar på snabbare tillväxt i hyggesfri skog, där svampmycelen får vara kvar? Kan det finnas några risker med att odla matsvampar ex i tex köket? om man gör under längre tid tex.