Estrar 

Jag kan rädda dig hur många gånger som helst när det gäller kemi och biologi! 😊

Jag fortsätter uppdatera, men jag kan inte lova att jag hinner göra om allt till ditt kursprov! 😊

Ja, där förekommer viss resonansstabilisering. Lite svårt att förklara bara i text, men jag hittade den här bilden som visar resonansformerna för en ester och en tioester: imgur.com/AKrtiDD

Nej, gör inte det! Om inte annat, så innehåller den en massa övningsuppgifter som du behöver träna på för att verkligen lära dig kemin. 😊

Det finns bara ett svagt inslag av polaritet pga. syreatomerna i esterbindningarna, annars är polyestrarna i stort sett opolära (vilket också beror på hur långa kolkedjorna är i alkoholen och karboxylsyran som reagerar). I PET (6:51) gör den helt opolära bensenringen hos tereftalsyra att det opolära inslaget i polyestern är stort. Om du vill kan du repetera opolära och polära molekyler på ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/dipoler-och-opolara-molekyler.html och hur man kan se på ämnena vilka bindningar som håller dem samman på ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/kemisk-bindning/hur-ser-man-pa-amnena-vilka-bindningar-som-haller-dem-samman.html.

Gôtt att höra! 😊

Det finns flera olika sätt att skriva glykol på. Ett sätt är att skriva: HO-CH₂-CH₂-OH Till varje kolatom binder, förutom en OH-grupp, två väteatomer. Man kan skriva dem till höger om kolatomen (som jag har gjort här ovan), men man också skriva dem direkt ovanför, nedanför eller faktiskt till vänster också, om man vill. Och i just det här fallet ville jag skriva dem ovanför för att betona att de två kolatomerna sitter samman med en enkelbindning.

Ja, det här är tänkt för gymnasiets Kemi 2-kurs.

vi med mannen. provet är imorgon för mig

@@ml-w6130 Lycka till på ditt prov! 👍

@@MagnusEhinger01 tack så mycket, videon hjälpte!

Hade också det här nyss

Det är lite oklart vad du menar här. "Etylhexanoat" är en ester som är relativt svårlöslig i vatten, medan "2-etylhexanoat" inte är en ester utan anjonen av 2-etylhexansyra. Jag antar att det är den senare du menar eftersom det också är med kalium (troligen en kaliumjon, K⁺) i ämnet. Då händer det inte mycket mer än att ämnet löser upp sig i sina båda joner, det vill säga kaliumjoner och 2-etylhexanoatjoner. På grund av de många kol- och väteatomerna i 2-etylhexanoat är dock även den relativt svårlöslig i vatten (men mer lättlöslig i etandiol).

@@MagnusEhinger01 Yes, tack så mycket. Jag menade kalium-2-etylhexanoat som du skrev.

Det beror på att det kan bildas vätebindningar mellan etanolmolekylerna och mellan ättiksyramolekylerna, men inte mellan etylacetatmolekylerna.

Tack, precis så det är tänkt! 😊

Jag har faktiskt inte sett annat än småklipp ur den, så jag vet inte.

@@MagnusEhinger01 han pratar om metamfetamin i kristallform

@@MagnusEhinger01 Du borde titta på den. Tror att du hade gillat den riktigt mycket, speciellt som kemist.

@@hamoui1614 Will do! 😊

@@MagnusEhinger01 har du tittat på den nu?

Det beror på vad ni har bestämt på er kurs. Det är inte nödvändigt att man tar upp reaktionsmekanismen för hur en ester bildas alls, så därför måste du fråga din egen lärare om detta.

@@MagnusEhinger01 ok tack för svar mange!

@@owenseki6470 Varsågod! (Men jag föredrar "Magnus"…)

@@MagnusEhinger01 så inte Mag-snus? (dåligt skämt jag vet)

Di Hwelife 😉

Ja, och det är också olika sammansättning av andra smakämnen i banan och ananas.

Korta svaret: Man kokar fett med natriumhydroxid. För ett mer utförligt svar, se den här videogenomgången om fetter, där jag också förklarar vad som händer när man tillverkar tvål: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-2/lektioner/biomolekyler/750-fetter-och-andra-lipider.html

😊

Kolatomerna ska numreras så att de kolatomer som substituenterna (i det här fallet karboxylgrupperna) sitter på får så lågt nummer som möjligt. Då börjar vi på siffran 1 på kolet som den ena av karboxylgrupperna sitter på, och räknar längs bensenringen tills vi når nästa karboxylgrupp. Den sitter då på kolatom nummer 4.

Du kan också kolla i min videogenomgång om arener och aromatiska föreningar, där jag förklarar hur man numrerar kolatomerna i en bensenring: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-2/lektioner/organiska-molekylers-struktur-och-funktion/arener-och-aromatiska-foreningar.html

Det stämmer! Det är en speciell typ av ester kallad en salpetersyreester, men kanske inte det man vanligen menar med en ester (nämligen en karboxylsyreester).