Vilpulan Urhojen Muistolle (Till minne av Filpulas tappra) även känd som Kytösavun aukeilla mailla, är en fosterländsk marschlåt skriven och komponerad av finländaren Heikki Klemetti 1918. Sången hyllar skyddskårerna som utmärkte sig striderna vid Filpula under det finska inbördeskriget. Klemetti komponerade sången under kriget, men stycket uruppfördes först efter kriget på Lapua-dagarna den 14 juli 1918. Trots detta blev sången en av Vita arméns mest kända marschsånger. Låten var populär bland folket i skyddskårerna och även Lotta kåren tog upp den som sin hedersmarsch.
I refrängen i den sista strofen av sången, "Laurilas dåd och slaget om Filpulas, ska besjungas av våra barn" ansyftar på jägar överste Matti Laurila , hans bror Ilmar och deras far Matti Laurila den äldre, som blev krigshjältar för sina dåd i inbördeskriget. Matti och Ilmar stupade i slaget om Länkipohja den 16 mars 1918. Den yngre Matti Laurila var befäl över Filpulafrontens trupper i inbördeskriget .
Striderna vid Filpula utkämpades under finska inbördeskriget i februari och mars månad 1918 mellan de vita och de röda.
Striderna vid Filpulafronten var intensiva i och med att de röda sökte erövra Haapamäki järnvägsknutpunkt. På den röda sidan verkade även ryska 106. divisionens kommendör överste Michail Svetjnikov med ryska soldater till sitt förfogande.
I Filpula drabbade man samman den 2 februari och nästa gång den 7 februari, då de röda räknade 1 300 man och de vita 300. Filpulaforsen var isfri, vilket lände de vita fördel. Anfallen fortsatte och större sammandrabbningar ägde rum mellan 21 och 22 februari och den 13 mars. Mellan striderna drog sig de röda tillbaka till sitt läger i Lyly.
Ett minnesmärke över striderna återfinns på Filpulaforsens strand. Den är utförd av Arvi Tynys 1936. Ett rött minnesmärke återfinns i Lyly.
Efter fortsättningskriget har sången inte framförts särskilt ofta, och är inte längre särskilt välkänd. I Björneborgs regemente sjunger brandsoldaterna sången.
24 окт 2022
